Testmiljö
Observera att detta är en testmiljö för utveckling som inte ska användas som underlag för klinisk bedömning. Besök Janusmed här: https://janusmed.se

4/10/2025

Janusmed fosterpåverkan

Janusmed fosterpåverkan – Tarka

Janusmed fosterpåverkan tillhandahåller bedömningar av eventuella risker för fostret, när en gravid kvinna använder olika läkemedel. Observera att texterna är generella, och att en bedömning måste göras i varje enskilt fall. Om du inte är medicinskt utbildad, läs först vår information för patienter och allmänhet.

För att komma till startsidan för Janusmed fosterpåverkan och för att göra sökningar klicka här.

Tillbaka till index
2 2
2 2

Verapamil Testmiljö

Verapamil

Klass : 2

Visa all info

Skriv ut

Kontakta oss

Produkter

Visa alla produkter

Isoptin, Isoptin Injektionslösung, Isoptin Retard, Tarka, Tarka LP, Ve......

Isoptin, Isoptin Injektionslösung, Isoptin Retard, Tarka, Tarka LP, VeraHexal injekt, Veramacor, Verapamil HCL Sandoz retard, Verapamil Mylan, Verapamil-Ratiopharma
ATC-koder

C08DA01, C09BB10

C08DA01, C09BB10
Substanser

verapamil, verapamilhydroklorid

verapamil, verapamilhydroklorid
Bedömning

Kalciumantagonister verkar inte ha någon säkerställd fosterskadande effekt. En eventuell individuell riskökning är i alla fall inte så stor, att det finns anledning till oro om kvinnan har använt läkemedlet under tidig graviditet.

Antihypertensiva medel har generellt rapporterats kunna ge biverkningar hos det nyfödda barnet och bör användas med försiktighet under graviditetens andra hälft. Detta får dock inte hindra adekvat terapi av hypertoni och preeklampsi, en behandling som är ytterst väsentlig för både kvinnan och fostret. Barnläkare ska vara informerad om medicineringen, i samband med undersökningen av den nyfödda.

Kalciumantagonister verkar inte ha någon säkerställd fosterskadande effekt. En eventuell individuell riskökning är i alla fall inte så stor, att det finns anledning till oro om kvinnan har använt läkemedlet under tidig graviditet. Antihypertensiva medel har generellt rapporterats kunna ge biverkningar hos det nyfödda barnet och bör användas med försiktighet under graviditetens andra hälft. Detta får dock inte hindra adekvat terapi av hypertoni och preeklampsi, en behandling som är ytterst väsentlig för både kvinnan och fostret. Barnläkare ska vara informerad om medicineringen, i samband med undersökningen av den nyfödda.
Bakgrund

Gemensamt för kalciumantagonister
Kalciumantagonister verkar inte ha någon säkerställd teratogen effekt, men i likhet med vid all antihypertensiv medicinering är en något ökad risk för hjärtfel hos exponerade barn tänkbar. Några studier som har påvisat detta har dock inte återfunnits i litteraturen [1-5].

I det svenska Medicinska födelseregistret finns totalt 696 barn vars mödrar uppgivit användning av kalciumantagonister i tidig graviditet. Av dessa hade 25 b......

Visa hela bakgrundstexten

# Gemensamt för kalciumantagonister Kalciumantagonister verkar inte ha någon säkerställd teratogen effekt, men i likhet med vid all antihypertensiv medicinering är en något ökad risk för hjärtfel hos exponerade barn tänkbar. Några studier som har påvisat detta har dock inte återfunnits i litteraturen [1-5]. I det svenska Medicinska födelseregistret finns totalt 696 barn vars mödrar uppgivit användning av kalciumantagonister i tidig graviditet. Av dessa hade 25 barn någon missbildningsdiagnos (3,6%) mot 14 förväntade (2,1%). Missbildningsfrekvensen var således klart förhöjd, men endast en del kunde förklaras av hjärtfel. Det fanns nio hjärtfel (mot 5 förväntade): fyra barn hade ventrikelseptumdefekt, två ventrikel- och förmaksseptumdefekt, ett barn hade coarctatio aortae och hydronefros, ett barn hade transposition av de stora venerna, och ett barn hade en förmaksseptumdefekt. Vidare hade tre barn hydronefros (mot 0-1 förväntade), fyra barn hade hypospadi (1-2 förväntade), och fyra barn hade missbildningar i flera organsystem. Bland övriga barn med missbildningar kan nämnas ett med ektopisk anus, ett med polycystiska njurar, och ett med situs inversus. Vidare var 21 procent av barnen för tidigt födda (6,2% förväntat), 12 procent hade låg födelsevikt (4,4% förväntat) och 8,8 procent av barnen var lätta för tiden (2,7% förväntat). Antihypertensiva medel har generellt rapporterats kunna ge biverkningar hos det nyfödda barnet framför allt i form av hypotension, hypoglykemi och tillväxthämning. Hypoglykemi och tillväxthämning kan emellertid även orsakas av hypertoni och preeklampsi. Många av dessa barn är underburna, vilket också ökar risken. På basen av de publicerade rapporterna är det inte möjligt att skilja mellan biverkningar av medicineringen och effekten av grundsjukdomen. Kalciumantagonister kan hämma prematura kontraktioner i uterus. Säkra belägg saknas för att förlossningen vid fullgången tid förlängs. Risk för hypoxi hos fostret kan uppkomma vid hypotension hos modern och minskad perfusion av uterus på grund av omfördelning av blodflödet genom perifer vasodilatation. Behandling med kalciumantagonister bör utföras av läkare med särskild kompetens inom området. Barnläkare ska vara informerad om medicineringen, i samband med undersökningen av den nyfödda. # Specifikt om verapamil Bland barnen i det svenska Medicinska födelseregistret var 93 födda av mödrar, som i tidig graviditet använt verapamil. Fyra barn hade någon missbildningsdiagnos mot 1-2 förväntade (varav två hade något hjärtfel). Vidare var elva barn (12% mot 6,2% förväntat) födda för tidigt och åtta (8,6% mot 4,4% förväntat) hade låg födelsevikt.
Referenser

Visa referenser

  1. Briggs G, Freeman RK, Towers CV, Forinash AB. Drugs in pregnancy and lactation: A reference guide to fetal and neonatal risk. 11th ed; 2017.

  2. UKTIS. Calcium Channel Blockers in pregnancy. 2016. Available from: https://toxbase.org. [updated 2016-07-01, cited 2020-04-06].

  3. Weber-Schoendorfer C, Hannemann D, Meister R, Eléfant E, Cuppers-Maarschalkerweerd B, Arnon J et al. The safety of calcium channel blockers during pregnancy: a prospective, multicenter, observational study. Reprod Toxicol. 2008;26(1):24-30.

  4. Magee LA, Schick B, Donnenfeld AE et al. The safety of calcium channel blockers in human pregnancy: a prospective, multicenter cohort study. Am J Obstet Gynecol 1996;174:823-8.

  5. Sorensen HT, Steffensen FH, Olesen C et al. Pregnancy outcome in women exposed to calcium channel blockers. Reprod Toxicol 1998;12:383-4.

  1. Briggs G, Freeman RK, Towers CV, Forinash AB. Drugs in pregnancy and lactation: A reference guide to fetal and neonatal risk. 11th ed; 2017.
  2. UKTIS. Calcium Channel Blockers in pregnancy. 2016. Available from: https://toxbase.org. [updated 2016-07-01, cited 2020-04-06].
  3. Weber-Schoendorfer C, Hannemann D, Meister R, Eléfant E, Cuppers-Maarschalkerweerd B, Arnon J et al. The safety of calcium channel blockers during pregnancy: a prospective, multicenter, observational study. Reprod Toxicol. 2008;26(1):24-30.
  4. Magee LA, Schick B, Donnenfeld AE et al. The safety of calcium channel blockers in human pregnancy: a prospective, multicenter cohort study. Am J Obstet Gynecol 1996;174:823-8.
  5. Sorensen HT, Steffensen FH, Olesen C et al. Pregnancy outcome in women exposed to calcium channel blockers. Reprod Toxicol 1998;12:383-4.
Författare

Karin Källén och Birger Winbladh för Region Stockholm.

Karin Källén och Birger Winbladh för Region Stockholm.
Uppdaterat

Innehållet uppdaterat 4/7/2020
Uppgifterna från födelseregistret är hämtade 4/1/2018

Fasstexter

Visa fasstexter

För patienter och allmänhet

Länk till information för patienter och allmänhet

3 3
3 3

Trandolapril Testmiljö

Trandolapril

Klass : 3

Visa all info

Skriv ut

Kontakta oss

Produkter

Tarka, Tarka LP, Trandolapril Tablets USP

Tarka, Tarka LP, Trandolapril Tablets USP
ATC-koder

C09AA10, C09BB10

C09AA10, C09BB10
Substanser

trandolapril

trandolapril
Bedömning

ACE-hämmare skall inte användas under graviditet, speciellt inte under andra och tredje trimestern, då detta har satts i samband med en rad komplikationer under graviditet och neonatalperiod. Om användning har skett under denna del av graviditeten, är ett riktat ultraljud befogat. Exponering under tidig graviditet ökar möjligen risken något för hjärtfel. Den eventuella riskökningen i det enskilda fallet är dock förmodligen inte stor så stor att det finns anledning till oro.En omställning till annan antihypertensiv behandling är däremot motiverad.

ACE-hämmare skall inte användas under graviditet, speciellt inte under andra och tredje trimestern, då detta har satts i samband med en rad komplikationer under graviditet och neonatalperiod. Om användning har skett under denna del av graviditeten, är ett riktat ultraljud befogat. Exponering under tidig graviditet ökar möjligen risken något för hjärtfel. Den eventuella riskökningen i det enskilda fallet är dock förmodligen inte stor så stor att det finns anledning till oro.En omställning till annan antihypertensiv behandling är däremot motiverad.
Bakgrund

Gemensamt för ACE-hämmare
ACE-hämmare passerar placenta och det finns belägg för att medicinering under andra och tredje trimestern orsakar störningar i fostrets blodtrycksreglerande mekanismer [1–4]. Exponering för ACE-hämmare i livmodern under andra och tredje trimestern har förknippats med oligohydramnios, lunghypoplasi till följd av oligohydramnios, intrauterin tillväxthämning samt neonatal hypotension och oliguri/anuri [1–4]. Dessutom har fall av hypoplasi av skallbenen rapporterats [3].

Användning av ACE-hämmare i tidig gravidite......

Visa hela bakgrundstexten

# Gemensamt för ACE-hämmare ACE-hämmare passerar placenta och det finns belägg för att medicinering under andra och tredje trimestern orsakar störningar i fostrets blodtrycksreglerande mekanismer [1–4]. Exponering för ACE-hämmare i livmodern under andra och tredje trimestern har förknippats med oligohydramnios, lunghypoplasi till följd av oligohydramnios, intrauterin tillväxthämning samt neonatal hypotension och oliguri/anuri [1–4]. Dessutom har fall av hypoplasi av skallbenen rapporterats [3]. Användning av ACE-hämmare i tidig graviditet har satts i samband med en ökad risk för hjärtfel hos barnet. Fyndet baserades initialt på en amerikansk studie av 209 barn som exponerats för ACE-hämmare och 200 barn, som exponerats för andra antihypertensiva [5]. En mera detaljerad svensk utredning har utförts omfattande 168 barn exponerade för ACE-hämmare i tidig graviditet, där missbildningsförekomsten följdes upp med användande av flera källor än det Medicinska födelseregistret [6]. Fyndet av en ökad risk för hjärtmissbildning bekräftades då – dock sågs (i motsats till den amerikanska studien) en ökad risk för hjärtfel också efter exponering för andra antihypertensiva läkemedel (se nyhetsartikel: Användning av ACE-hämmare i tidig graviditet och missbildningar, länk finns i högermarginalen). Senare studier från andra forskargrupper stödjer slutsatsen att ACE-hämmare inte skiljer sig från andra antihypertensiva och att det snarare är mödrarnas underliggande tillstånd som ligger bakom den ökade risken för missbildning [7–9]. En tendens till högre risk för allvarliga missbildningar för ACE-hämmare/Angiotensin II-antagonister har dock setts i en metaanalys [10]. I det svenska Medicinska födelseregistret finns idag 474 barn vars mödrar uppgett användning av ACE-hämmare i tidig graviditet. Av dessa barn hade 18 en missbildningsdiagnos (3,9%) mot 10 förväntade (2,1%). Speciellt var antalet barn med hjärtfel förhöjt (9 barn mot 3 förväntade). Ett av barnen med hjärtfel hade hypoplastiskt vänsterhjärta, ett aortastenos, fem barn hade ventrikelseptumdefekter mot 1-2 förväntat (varav ett barn även hade förmaksseptumdefekt och ett annat hade hypospadi och pulmonalisklaffatresi) och ett barn hade en förmaksseptumdefekt. Ett barn hade polycystnjure (i regel ärftligt), fyra hypospadi (ett förväntat), ett pes calcaneovalgus, ett hydronefros och ett barn hade en gomspalt. Förutom hjärtmissbildningarna och hypospadier var inga typer av missbildningar överrepresenterade. Av barnen var 22 procent födda för tidigt (6,2% förväntat), 12 procent hade låg födelsevikt (4,4% förväntat) och 5,5 procent av barnen var lätta för tiden mot 2,7 procent förväntat. Dessa effekter kan troligen tillskrivas grundsjukdomen. Tre barn dog, två av dem intrauterint. # Specifikt om trandolapril Ett barn i födelseregistret var exponerat för trandolapril och ett för kombinationen av verapamil och trandolapril. Barnen saknade missbildningsdiagnos.
Referenser

Visa referenser

  1. Briggs G, Freeman RK, Towers CV, Forinash AB. Drugs in pregnancy and lactation: A reference guide to fetal and neonatal risk. 11th ed; 2017.

  2. Shimada C, Akaishi R, Cho K, Morikawa M, Kaneshi Y, Yamda T et al. Outcomes of 83 fetuses exposed to angiotensin receptor blockers during the second or third trimesters: a literature review. Hypertens Res. 2015;38(5):308-13.

  3. Barr M. Teratogen update: angiotensin-converting enzyme inhibitors. Teratology 1994;50:399-409.

  4. Weber-Schoendorfer C, Kayser A, Tissen-Diabaté T, Winterfeld U, Eleftheriou G, Te Winkel B et al. Fetotoxic risk of AT1 blockers exceeds that of angiotensin-converting enzyme inhibitors: an observational study. J Hypertens. 2020;38(1):133-141.

  5. Cooper WO, Hernandez-Diaz S, Arbogast PG, Dudley JA, Dyer S, Gideon PS, Hall K, Ray WA. Major congenital malformations after first-trimester exposure to ACE inhibitors. N Engl J Med 2006;354:2443-51.

  6. Lennestål R, Otterblad Olausson P, Källén B. Maternal use of antihypertensive drugs in early pregnancy and delivery outcome, notably the presence of congenital heart defects in the infants. Eur J Clin Pharmacol 2009;65:615-25.

  7. Li DK, Yang C, Andrade S, Tavares V, Ferber JR. Maternal exposure to angiotensin converting enzyme inhibitors in the first trimester and risk of malformations in offspring: a retrospective cohort study. BMJ. 2011;343:d5931.

  8. Walfisch A, Al-maawali A, Moretti ME, Nickel C, Koren G. Teratogenicity of angiotensin converting enzyme inhibitors or receptor blockers. J Obstet Gynaecol. 2011;31:465-72.

  9. Hoeltzenbein M, Tissen-Diabaté T, Fietz AK, Zinke S, Kayser A, Meister R et al. Increased rate of birth defects after first trimester use of angiotensin converting enzyme inhibitors - Treatment or hypertension related? An observational cohort study. Pregnancy Hypertens. 2018;13(13):65-71.

  10. Fu J, Tomlinson G, Feig DS. Increased risk of major congenital malformations in early pregnancy use of angiotensin-converting-enzyme inhibitors and angiotensin-receptor-blockers: a meta-analysis. Diabetes Metab Res Rev. 2021;37(8):e3453.

  1. Briggs G, Freeman RK, Towers CV, Forinash AB. Drugs in pregnancy and lactation: A reference guide to fetal and neonatal risk. 11th ed; 2017.
  2. Shimada C, Akaishi R, Cho K, Morikawa M, Kaneshi Y, Yamda T et al. Outcomes of 83 fetuses exposed to angiotensin receptor blockers during the second or third trimesters: a literature review. Hypertens Res. 2015;38(5):308-13.
  3. Barr M. Teratogen update: angiotensin-converting enzyme inhibitors. Teratology 1994;50:399-409.
  4. Weber-Schoendorfer C, Kayser A, Tissen-Diabaté T, Winterfeld U, Eleftheriou G, Te Winkel B et al. Fetotoxic risk of AT1 blockers exceeds that of angiotensin-converting enzyme inhibitors: an observational study. J Hypertens. 2020;38(1):133-141.
  5. Cooper WO, Hernandez-Diaz S, Arbogast PG, Dudley JA, Dyer S, Gideon PS, Hall K, Ray WA. Major congenital malformations after first-trimester exposure to ACE inhibitors. N Engl J Med 2006;354:2443-51.
  6. Lennestål R, Otterblad Olausson P, Källén B. Maternal use of antihypertensive drugs in early pregnancy and delivery outcome, notably the presence of congenital heart defects in the infants. Eur J Clin Pharmacol 2009;65:615-25.
  7. Li DK, Yang C, Andrade S, Tavares V, Ferber JR. Maternal exposure to angiotensin converting enzyme inhibitors in the first trimester and risk of malformations in offspring: a retrospective cohort study. BMJ. 2011;343:d5931.
  8. Walfisch A, Al-maawali A, Moretti ME, Nickel C, Koren G. Teratogenicity of angiotensin converting enzyme inhibitors or receptor blockers. J Obstet Gynaecol. 2011;31:465-72.
  9. Hoeltzenbein M, Tissen-Diabaté T, Fietz AK, Zinke S, Kayser A, Meister R et al. Increased rate of birth defects after first trimester use of angiotensin converting enzyme inhibitors - Treatment or hypertension related? An observational cohort study. Pregnancy Hypertens. 2018;13(13):65-71.
  10. Fu J, Tomlinson G, Feig DS. Increased risk of major congenital malformations in early pregnancy use of angiotensin-converting-enzyme inhibitors and angiotensin-receptor-blockers: a meta-analysis. Diabetes Metab Res Rev. 2021;37(8):e3453.
Författare

Karin Källén och Birger Winbladh för Region Stockholm.

Karin Källén och Birger Winbladh för Region Stockholm.
Uppdaterat

Innehållet uppdaterat 12/22/2021
Uppgifterna från födelseregistret är hämtade 4/1/2018

Läs mer

Användning av ACE-hämmare i tidig graviditet och missbildningar (2006-06-09) Arkiv

För patienter och allmänhet

Länk till information för patienter och allmänhet

2 2
2 2

Verapamil Testmiljö

Verapamil

Klass : 2

Visa all info

Skriv ut

Kontakta oss

Produkter

Visa alla produkter

Isoptin, Isoptin Injektionslösung, Isoptin Retard, Tarka, Tarka LP, Ve......

Isoptin, Isoptin Injektionslösung, Isoptin Retard, Tarka, Tarka LP, VeraHexal injekt, Veramacor, Verapamil HCL Sandoz retard, Verapamil Mylan, Verapamil-Ratiopharma
ATC-koder

C08DA01, C09BB10

C08DA01, C09BB10
Substanser

verapamil, verapamilhydroklorid

verapamil, verapamilhydroklorid
Bedömning

Kalciumantagonister verkar inte ha någon säkerställd fosterskadande effekt. En eventuell individuell riskökning är i alla fall inte så stor, att det finns anledning till oro om kvinnan har använt läkemedlet under tidig graviditet.

Antihypertensiva medel har generellt rapporterats kunna ge biverkningar hos det nyfödda barnet och bör användas med försiktighet under graviditetens andra hälft. Detta får dock inte hindra adekvat terapi av hypertoni och preeklampsi, en behandling som är ytterst väsentlig för både kvinnan och fostret. Barnläkare ska vara informerad om medicineringen, i samband med undersökningen av den nyfödda.

Kalciumantagonister verkar inte ha någon säkerställd fosterskadande effekt. En eventuell individuell riskökning är i alla fall inte så stor, att det finns anledning till oro om kvinnan har använt läkemedlet under tidig graviditet. Antihypertensiva medel har generellt rapporterats kunna ge biverkningar hos det nyfödda barnet och bör användas med försiktighet under graviditetens andra hälft. Detta får dock inte hindra adekvat terapi av hypertoni och preeklampsi, en behandling som är ytterst väsentlig för både kvinnan och fostret. Barnläkare ska vara informerad om medicineringen, i samband med undersökningen av den nyfödda.
Bakgrund

Gemensamt för kalciumantagonister
Kalciumantagonister verkar inte ha någon säkerställd teratogen effekt, men i likhet med vid all antihypertensiv medicinering är en något ökad risk för hjärtfel hos exponerade barn tänkbar. Några studier som har påvisat detta har dock inte återfunnits i litteraturen [1-5].

I det svenska Medicinska födelseregistret finns totalt 696 barn vars mödrar uppgivit användning av kalciumantagonister i tidig graviditet. Av dessa hade 25 b......

Visa hela bakgrundstexten

# Gemensamt för kalciumantagonister Kalciumantagonister verkar inte ha någon säkerställd teratogen effekt, men i likhet med vid all antihypertensiv medicinering är en något ökad risk för hjärtfel hos exponerade barn tänkbar. Några studier som har påvisat detta har dock inte återfunnits i litteraturen [1-5]. I det svenska Medicinska födelseregistret finns totalt 696 barn vars mödrar uppgivit användning av kalciumantagonister i tidig graviditet. Av dessa hade 25 barn någon missbildningsdiagnos (3,6%) mot 14 förväntade (2,1%). Missbildningsfrekvensen var således klart förhöjd, men endast en del kunde förklaras av hjärtfel. Det fanns nio hjärtfel (mot 5 förväntade): fyra barn hade ventrikelseptumdefekt, två ventrikel- och förmaksseptumdefekt, ett barn hade coarctatio aortae och hydronefros, ett barn hade transposition av de stora venerna, och ett barn hade en förmaksseptumdefekt. Vidare hade tre barn hydronefros (mot 0-1 förväntade), fyra barn hade hypospadi (1-2 förväntade), och fyra barn hade missbildningar i flera organsystem. Bland övriga barn med missbildningar kan nämnas ett med ektopisk anus, ett med polycystiska njurar, och ett med situs inversus. Vidare var 21 procent av barnen för tidigt födda (6,2% förväntat), 12 procent hade låg födelsevikt (4,4% förväntat) och 8,8 procent av barnen var lätta för tiden (2,7% förväntat). Antihypertensiva medel har generellt rapporterats kunna ge biverkningar hos det nyfödda barnet framför allt i form av hypotension, hypoglykemi och tillväxthämning. Hypoglykemi och tillväxthämning kan emellertid även orsakas av hypertoni och preeklampsi. Många av dessa barn är underburna, vilket också ökar risken. På basen av de publicerade rapporterna är det inte möjligt att skilja mellan biverkningar av medicineringen och effekten av grundsjukdomen. Kalciumantagonister kan hämma prematura kontraktioner i uterus. Säkra belägg saknas för att förlossningen vid fullgången tid förlängs. Risk för hypoxi hos fostret kan uppkomma vid hypotension hos modern och minskad perfusion av uterus på grund av omfördelning av blodflödet genom perifer vasodilatation. Behandling med kalciumantagonister bör utföras av läkare med särskild kompetens inom området. Barnläkare ska vara informerad om medicineringen, i samband med undersökningen av den nyfödda. # Specifikt om verapamil Bland barnen i det svenska Medicinska födelseregistret var 93 födda av mödrar, som i tidig graviditet använt verapamil. Fyra barn hade någon missbildningsdiagnos mot 1-2 förväntade (varav två hade något hjärtfel). Vidare var elva barn (12% mot 6,2% förväntat) födda för tidigt och åtta (8,6% mot 4,4% förväntat) hade låg födelsevikt.
Referenser

Visa referenser

  1. Briggs G, Freeman RK, Towers CV, Forinash AB. Drugs in pregnancy and lactation: A reference guide to fetal and neonatal risk. 11th ed; 2017.

  2. UKTIS. Calcium Channel Blockers in pregnancy. 2016. Available from: https://toxbase.org. [updated 2016-07-01, cited 2020-04-06].

  3. Weber-Schoendorfer C, Hannemann D, Meister R, Eléfant E, Cuppers-Maarschalkerweerd B, Arnon J et al. The safety of calcium channel blockers during pregnancy: a prospective, multicenter, observational study. Reprod Toxicol. 2008;26(1):24-30.

  4. Magee LA, Schick B, Donnenfeld AE et al. The safety of calcium channel blockers in human pregnancy: a prospective, multicenter cohort study. Am J Obstet Gynecol 1996;174:823-8.

  5. Sorensen HT, Steffensen FH, Olesen C et al. Pregnancy outcome in women exposed to calcium channel blockers. Reprod Toxicol 1998;12:383-4.

  1. Briggs G, Freeman RK, Towers CV, Forinash AB. Drugs in pregnancy and lactation: A reference guide to fetal and neonatal risk. 11th ed; 2017.
  2. UKTIS. Calcium Channel Blockers in pregnancy. 2016. Available from: https://toxbase.org. [updated 2016-07-01, cited 2020-04-06].
  3. Weber-Schoendorfer C, Hannemann D, Meister R, Eléfant E, Cuppers-Maarschalkerweerd B, Arnon J et al. The safety of calcium channel blockers during pregnancy: a prospective, multicenter, observational study. Reprod Toxicol. 2008;26(1):24-30.
  4. Magee LA, Schick B, Donnenfeld AE et al. The safety of calcium channel blockers in human pregnancy: a prospective, multicenter cohort study. Am J Obstet Gynecol 1996;174:823-8.
  5. Sorensen HT, Steffensen FH, Olesen C et al. Pregnancy outcome in women exposed to calcium channel blockers. Reprod Toxicol 1998;12:383-4.
Författare

Karin Källén och Birger Winbladh för Region Stockholm.

Karin Källén och Birger Winbladh för Region Stockholm.
Uppdaterat

Innehållet uppdaterat 4/7/2020
Uppgifterna från födelseregistret är hämtade 4/1/2018

Fasstexter

Visa fasstexter

För patienter och allmänhet

Länk till information för patienter och allmänhet

3 3
3 3

Trandolapril Testmiljö

Trandolapril

Klass : 3

Visa all info

Skriv ut

Kontakta oss

Produkter

Tarka, Tarka LP, Trandolapril Tablets USP

Tarka, Tarka LP, Trandolapril Tablets USP
ATC-koder

C09AA10, C09BB10

C09AA10, C09BB10
Substanser

trandolapril

trandolapril
Bedömning

ACE-hämmare skall inte användas under graviditet, speciellt inte under andra och tredje trimestern, då detta har satts i samband med en rad komplikationer under graviditet och neonatalperiod. Om användning har skett under denna del av graviditeten, är ett riktat ultraljud befogat. Exponering under tidig graviditet ökar möjligen risken något för hjärtfel. Den eventuella riskökningen i det enskilda fallet är dock förmodligen inte stor så stor att det finns anledning till oro.En omställning till annan antihypertensiv behandling är däremot motiverad.

ACE-hämmare skall inte användas under graviditet, speciellt inte under andra och tredje trimestern, då detta har satts i samband med en rad komplikationer under graviditet och neonatalperiod. Om användning har skett under denna del av graviditeten, är ett riktat ultraljud befogat. Exponering under tidig graviditet ökar möjligen risken något för hjärtfel. Den eventuella riskökningen i det enskilda fallet är dock förmodligen inte stor så stor att det finns anledning till oro.En omställning till annan antihypertensiv behandling är däremot motiverad.
Bakgrund

Gemensamt för ACE-hämmare
ACE-hämmare passerar placenta och det finns belägg för att medicinering under andra och tredje trimestern orsakar störningar i fostrets blodtrycksreglerande mekanismer [1–4]. Exponering för ACE-hämmare i livmodern under andra och tredje trimestern har förknippats med oligohydramnios, lunghypoplasi till följd av oligohydramnios, intrauterin tillväxthämning samt neonatal hypotension och oliguri/anuri [1–4]. Dessutom har fall av hypoplasi av skallbenen rapporterats [3].

Användning av ACE-hämmare i tidig gravidite......

Visa hela bakgrundstexten

# Gemensamt för ACE-hämmare ACE-hämmare passerar placenta och det finns belägg för att medicinering under andra och tredje trimestern orsakar störningar i fostrets blodtrycksreglerande mekanismer [1–4]. Exponering för ACE-hämmare i livmodern under andra och tredje trimestern har förknippats med oligohydramnios, lunghypoplasi till följd av oligohydramnios, intrauterin tillväxthämning samt neonatal hypotension och oliguri/anuri [1–4]. Dessutom har fall av hypoplasi av skallbenen rapporterats [3]. Användning av ACE-hämmare i tidig graviditet har satts i samband med en ökad risk för hjärtfel hos barnet. Fyndet baserades initialt på en amerikansk studie av 209 barn som exponerats för ACE-hämmare och 200 barn, som exponerats för andra antihypertensiva [5]. En mera detaljerad svensk utredning har utförts omfattande 168 barn exponerade för ACE-hämmare i tidig graviditet, där missbildningsförekomsten följdes upp med användande av flera källor än det Medicinska födelseregistret [6]. Fyndet av en ökad risk för hjärtmissbildning bekräftades då – dock sågs (i motsats till den amerikanska studien) en ökad risk för hjärtfel också efter exponering för andra antihypertensiva läkemedel (se nyhetsartikel: Användning av ACE-hämmare i tidig graviditet och missbildningar, länk finns i högermarginalen). Senare studier från andra forskargrupper stödjer slutsatsen att ACE-hämmare inte skiljer sig från andra antihypertensiva och att det snarare är mödrarnas underliggande tillstånd som ligger bakom den ökade risken för missbildning [7–9]. En tendens till högre risk för allvarliga missbildningar för ACE-hämmare/Angiotensin II-antagonister har dock setts i en metaanalys [10]. I det svenska Medicinska födelseregistret finns idag 474 barn vars mödrar uppgett användning av ACE-hämmare i tidig graviditet. Av dessa barn hade 18 en missbildningsdiagnos (3,9%) mot 10 förväntade (2,1%). Speciellt var antalet barn med hjärtfel förhöjt (9 barn mot 3 förväntade). Ett av barnen med hjärtfel hade hypoplastiskt vänsterhjärta, ett aortastenos, fem barn hade ventrikelseptumdefekter mot 1-2 förväntat (varav ett barn även hade förmaksseptumdefekt och ett annat hade hypospadi och pulmonalisklaffatresi) och ett barn hade en förmaksseptumdefekt. Ett barn hade polycystnjure (i regel ärftligt), fyra hypospadi (ett förväntat), ett pes calcaneovalgus, ett hydronefros och ett barn hade en gomspalt. Förutom hjärtmissbildningarna och hypospadier var inga typer av missbildningar överrepresenterade. Av barnen var 22 procent födda för tidigt (6,2% förväntat), 12 procent hade låg födelsevikt (4,4% förväntat) och 5,5 procent av barnen var lätta för tiden mot 2,7 procent förväntat. Dessa effekter kan troligen tillskrivas grundsjukdomen. Tre barn dog, två av dem intrauterint. # Specifikt om trandolapril Ett barn i födelseregistret var exponerat för trandolapril och ett för kombinationen av verapamil och trandolapril. Barnen saknade missbildningsdiagnos.
Referenser

Visa referenser

  1. Briggs G, Freeman RK, Towers CV, Forinash AB. Drugs in pregnancy and lactation: A reference guide to fetal and neonatal risk. 11th ed; 2017.

  2. Shimada C, Akaishi R, Cho K, Morikawa M, Kaneshi Y, Yamda T et al. Outcomes of 83 fetuses exposed to angiotensin receptor blockers during the second or third trimesters: a literature review. Hypertens Res. 2015;38(5):308-13.

  3. Barr M. Teratogen update: angiotensin-converting enzyme inhibitors. Teratology 1994;50:399-409.

  4. Weber-Schoendorfer C, Kayser A, Tissen-Diabaté T, Winterfeld U, Eleftheriou G, Te Winkel B et al. Fetotoxic risk of AT1 blockers exceeds that of angiotensin-converting enzyme inhibitors: an observational study. J Hypertens. 2020;38(1):133-141.

  5. Cooper WO, Hernandez-Diaz S, Arbogast PG, Dudley JA, Dyer S, Gideon PS, Hall K, Ray WA. Major congenital malformations after first-trimester exposure to ACE inhibitors. N Engl J Med 2006;354:2443-51.

  6. Lennestål R, Otterblad Olausson P, Källén B. Maternal use of antihypertensive drugs in early pregnancy and delivery outcome, notably the presence of congenital heart defects in the infants. Eur J Clin Pharmacol 2009;65:615-25.

  7. Li DK, Yang C, Andrade S, Tavares V, Ferber JR. Maternal exposure to angiotensin converting enzyme inhibitors in the first trimester and risk of malformations in offspring: a retrospective cohort study. BMJ. 2011;343:d5931.

  8. Walfisch A, Al-maawali A, Moretti ME, Nickel C, Koren G. Teratogenicity of angiotensin converting enzyme inhibitors or receptor blockers. J Obstet Gynaecol. 2011;31:465-72.

  9. Hoeltzenbein M, Tissen-Diabaté T, Fietz AK, Zinke S, Kayser A, Meister R et al. Increased rate of birth defects after first trimester use of angiotensin converting enzyme inhibitors - Treatment or hypertension related? An observational cohort study. Pregnancy Hypertens. 2018;13(13):65-71.

  10. Fu J, Tomlinson G, Feig DS. Increased risk of major congenital malformations in early pregnancy use of angiotensin-converting-enzyme inhibitors and angiotensin-receptor-blockers: a meta-analysis. Diabetes Metab Res Rev. 2021;37(8):e3453.

  1. Briggs G, Freeman RK, Towers CV, Forinash AB. Drugs in pregnancy and lactation: A reference guide to fetal and neonatal risk. 11th ed; 2017.
  2. Shimada C, Akaishi R, Cho K, Morikawa M, Kaneshi Y, Yamda T et al. Outcomes of 83 fetuses exposed to angiotensin receptor blockers during the second or third trimesters: a literature review. Hypertens Res. 2015;38(5):308-13.
  3. Barr M. Teratogen update: angiotensin-converting enzyme inhibitors. Teratology 1994;50:399-409.
  4. Weber-Schoendorfer C, Kayser A, Tissen-Diabaté T, Winterfeld U, Eleftheriou G, Te Winkel B et al. Fetotoxic risk of AT1 blockers exceeds that of angiotensin-converting enzyme inhibitors: an observational study. J Hypertens. 2020;38(1):133-141.
  5. Cooper WO, Hernandez-Diaz S, Arbogast PG, Dudley JA, Dyer S, Gideon PS, Hall K, Ray WA. Major congenital malformations after first-trimester exposure to ACE inhibitors. N Engl J Med 2006;354:2443-51.
  6. Lennestål R, Otterblad Olausson P, Källén B. Maternal use of antihypertensive drugs in early pregnancy and delivery outcome, notably the presence of congenital heart defects in the infants. Eur J Clin Pharmacol 2009;65:615-25.
  7. Li DK, Yang C, Andrade S, Tavares V, Ferber JR. Maternal exposure to angiotensin converting enzyme inhibitors in the first trimester and risk of malformations in offspring: a retrospective cohort study. BMJ. 2011;343:d5931.
  8. Walfisch A, Al-maawali A, Moretti ME, Nickel C, Koren G. Teratogenicity of angiotensin converting enzyme inhibitors or receptor blockers. J Obstet Gynaecol. 2011;31:465-72.
  9. Hoeltzenbein M, Tissen-Diabaté T, Fietz AK, Zinke S, Kayser A, Meister R et al. Increased rate of birth defects after first trimester use of angiotensin converting enzyme inhibitors - Treatment or hypertension related? An observational cohort study. Pregnancy Hypertens. 2018;13(13):65-71.
  10. Fu J, Tomlinson G, Feig DS. Increased risk of major congenital malformations in early pregnancy use of angiotensin-converting-enzyme inhibitors and angiotensin-receptor-blockers: a meta-analysis. Diabetes Metab Res Rev. 2021;37(8):e3453.
Författare

Karin Källén och Birger Winbladh för Region Stockholm.

Karin Källén och Birger Winbladh för Region Stockholm.
Uppdaterat

Innehållet uppdaterat 12/22/2021
Uppgifterna från födelseregistret är hämtade 4/1/2018

Läs mer

Användning av ACE-hämmare i tidig graviditet och missbildningar (2006-06-09) Arkiv

För patienter och allmänhet

Länk till information för patienter och allmänhet