Om Janusmed riskprofil
Introduktion
Innehåll och användning
Janusmed riskprofil är ett kunskapsstöd som används för att uppmärksamma på eventuella risker för några vanliga, eller potentiellt allvarliga, biverkningar på grund av att ett eller flera läkemedel påverkar samma riskegenskap (farmakodynamiska interaktioner). Stödet utgår från hela läkemedelslistan och ger en samlad riskbedömning.
Janusmed riskprofil är framförallt ett stöd vid läkemedelsgenomgångar, men kan också vara till hjälp vid nyinsättning av läkemedel eller för att bedöma om vissa kliniska symtom kan ha orsakats av läkemedelsbehandlingen. Var uppmärksam på att riskegenskaperna endast avser aktiva substanser. Användaren måste således själv beakta om det finns hjälpämnen i läkemedel som kan påverka riskprofilen.
Observera att informationen i kunskapsstödet är generell och inte ersätter medicinsk, klinisk eller farmaceutisk bedömning. Du som yrkesverksam hälso- och sjukvårdspersonal, såsom läkare, sjuksköterska eller farmaceut, måste således ta med patientens individuella omständigheter i din bedömning. Behandlande läkare har hela ansvaret för handläggningen av patienten. Vid patientspecifika frågor om läkemedel bör Hälso- och sjukvårdpersonal vända sig till sin Läkemedelsinformationscentral.
Målgrupp
Janusmed riskprofil är avsedd att användas av läkare och övrig hälso- och sjukvårdspersonal som hanterar läkemedel i sin yrkesutövning. Om du som lekman ändå väljer att använda informationen gör du det på eget ansvar. Informationen ska inte ses som professionell medicinsk rådgivning och kan inte ersätta någon relation med din läkare eller annan kvalificerad sjukvårdspersonal.
Om innehållet
Riskegenskaper
Riskbedömningarna i Janusmed riskprofil baseras på substansernas farmakologiska egenskaper. Varje substans har värderats utifrån dess farmakologiska effekt avseende följande nio egenskaper:
- Antikolinerga effekter
- Förstoppning
- Sedering
- Ortostatism
- Ökad blödningsbenägenhet
- Serotonerga effekter
- Risk för kramper
- Förlängt QT-intervall
- Njurpåverkan
Riskvärden och risknivåer
Den farmakologiska effekten för varje substans och egenskap har graderats i en skala 0-3. Undantaget är risken för njurpåverkan där substansen antingen har effekten, eller inte och därför endast graderas 0 eller 1. Den sammanvägda risken beräknas för en patients hela läkemedelslista enligt definierade algoritmer för respektive farmakologisk egenskap. Risken klassificeras i fyra nivåer (från 0-3) och färgerna grön, vit, gul och röd.
Tröskelvärden för respektive risknivå och riskegenskap
Riskprofil
Riskprofilen för angiven läkemedelslista visas grafiskt i en matris med en risknivå för varje riskegenskap. Riskegenskaperna visas i en fast sorteringsordning från höger till vänster. I läkemedelslistan visas det läkemedel som påverkar flest riskegenskaper överst, vilket innebär att läkemedelslistan presenteras i en annan sorteringsordning i Janusmed riskprofil jämfört med Janusmed interaktioner. Matrisen visar även riskvärdena för respektive läkemedel/substans, så att det framgår vilka läkemedel/substanser som bidrar till den ökade risken för varje riskegenskap.
Om en och samma substans förekommer mer än en gång i läkemedelslistan så räknas riskvärdet för substansen endast en gång i beräkningen av den sammanvägda risken för varje riskegenskap.
Under matrisen finns kort som innehåller fullständig information om varje förhöjd riskegenskap. Du kan nå korten för varje förhöjd riskegenskap genom att klicka på riskegenskapen högst upp i matrisen eller genom att scrolla nedåt på sidan. Varje kort innehåller medicinsk konsekvens samt en rekommendation för att hantera riskegenskapen.
Visning av riskprofilen på små skärmar
När skärmstorleken minskas övergår riskprofilen från att visas i en matris till att visas på paneler under varandra. Så visas den t.ex. i en mobil, men även på en PC när storleken på webbläsarfönstret minskas. För att se vilka läkemedel som bidrar till den ökade risken klicka på panelen för en riskegenskap. Du kommer då till textkortet med länken ”Visa substanser med riskegenskapen”.
Omfattning och avgränsningar
Substanser respektive läkemedelsprodukter
Janusmed riskprofil ger information om farmakodynamiska interaktioner för nästintill alla aktiva substanser i godkända läkemedel på den svenska marknaden. Substanser som ingår i Janusmed riskprofil ingår också i Janusmed interaktioner.
I Janusmed riskprofil baseras bedömningen alltid på de enskilda substansernas farmakologiska effekter. För läkemedelsprodukter som innehåller mer än en aktiv substans visas riskvärdena för ingående substanser summerade per produkt i den komprimerade vyn. Klicka på ”Expandera” för att se riskvärdena för respektive ingående substans. 
Utbudet av läkemedelsprodukter som innehåller en viss aktiv substans förändras kontinuerligt. Om information saknas för sökt läkemedelsprodukt rekommenderas att söka på ingående aktiv(a) substans(er) alternativt söka i läkemedelsproduktens SPC på lakemedelsverket.se. Du kan också prova att markera rutan för att inkludera utgångna/ej tillgängliga läkemedelsprodukter i sökningen.
De läkemedelsgrupper som inte bedöms fullt ut i Janusmed riskprofil är:
– Immunoglobuliner
– Koagulationsfaktorer
– Parenterala näringslösningar (aminosyror, fetter, vitaminer, spårämnen)
– Cellterapi
– Vacciner
– Allergener
– Diagnostika
– Medicinska gaser
Utöver information om substanser som ingår i godkända läkemedel finns information om en del substanser som ingår i läkemedel som endast kan förskrivas på licens i Sverige, samt en del substanser som inte finns i Sverige men som förskrivs frekvent i andra länder. Vissa växtbaserade läkemedel och naturläkemedel ingår också. Janusmed riskprofil innehåller också ett antal födoämnen samt alkohol och rökning, visning av dessa kan väljas till genom att man kryssar i någon av rutorna vid rubriken “Lägg till”
| Läs mer: | Sökning på växtbaserade läkemedel och naturläkemedel |
Enbart terapeutisk användning
Janusmed riskprofil beaktar endast de farmakologiska effekterna vid terapeutisk användning avseende några definierade riskegenskaper. Toxiska egenskaper hos substanserna, eller konsekvenser vid missbruk och abstinens ligger utanför omfattningen.
Administreringssätt och läkemedelsformer
Det sätt på vilket en substans tillförs kroppen har betydelse för om, och i så fall i vilken grad, den har en farmakodynamisk effekt som kan påverka den sammanvägda risken för kliniska symtom. Läkemedel som tillförs topikalt har bedömts i Janusmed riskprofil och redovisas i matrisen. I de flesta fall är den systemiska effekten av topikala läkemedel försumbar, men så är dock inte alltid fallet. Formulering kan väljas direkt vid sökning. Om en substans förekommer i flera läkemedelsformer visas alltid max-värde i matrisen. Tryck på +-tecknet för att se alla läkemedelsformuleringar.
För att välja en formulering, tryck på raden. När en formulering är vald markeras raden och riskegenskaperna uppdateras.
Exempel på läkemedelsformer som administreras topikalt
Läkemedelsformer som administreras
– i ögat, även intravitrealt
– i örat
– i näsan
– via inhalation
– kutant, inklusive schampo
– vaginalt
– endocervikalt
– intrauterint
– intravesikalt (för urinblåsan)
– stentar
Så här tas innehållet fram
Informationen baseras på systematiska sökningar i vetenskaplig litteratur och andra databaser. En värdering av den samlade dokumentationen, inklusive SPC-texter, görs av en grupp oberoende experter bestående av kliniska farmakologer och farmaceuter specialinriktade på läkemedelsinteraktioner. Före publicering granskas och godkänns texterna av specialister i klinisk farmakologi som har lång erfarenhet av arbete med läkemedelsinteraktioner. Även om SPC-texter ingår i bedömningen kan slutsatserna ibland helt eller delvis skilja sig från den som anges i SPC-texten.
Uppdateringsfrekvens
Interaktionsinformationen och läkemedelsprodukter uppdateras löpande. Janusmed interaktioner och Janusmed riskprofil uppdateras samtidigt.
Referenslitteratur
1. PubMed
Biomedicinsk databas som tillhandahålls av The National Library of Medicine, USA.
2. Goodman and Gilman. The pharmacological basis of therapeutics.
Farmakologisk handbok
3. EPAR
European Public Assessment Report (EPAR) beskriver de vetenskapliga konklusioner som tas fram under den centraliserade evalueringsprocessen inom EMA.
4. SPC
Produktresumé godkänd av Läkemedelsverket.
5. National Institute of Mental Health psychoactive drug screening program.
Ki database (http://pdsp.med.unc.edu/)
Affinitetsdata för receptorbindning (används för antikolinerg effekt och ortostatism).
6. Aronoff GR, Bennett WM, Berns JS et al. Drug prescribing in renal failure.
Handbok om läkemedel och nedsatt njurfunktion.
7. Rang & Dale`s Pharmacology
Farmakologisk handbok.
8. QT-drugs list
Woosley, RL, Heise, CW and Romero, KA, www.CredibleMeds.org, QTdrugs List, AZCERT, Inc. 1822 Innovation Park Dr., Oro Valley, AZ 85755.
Databas över läkemedel som förlänger QT-tiden.
Så här söker du i Janusmed riskprofil
Sökningar i Janusmed kunskapsstöd
Sökningar sker samtidigt i alla Janusmed kunskapsstöd med hjälp av en sökmotor som heter Elasticsearch. Genom att klicka på de andra knapparna Interaktioner, Njurfunktion, Fosterpåverkan och Amning växlar du vy och kan se informationen för dessa kunskapsstöd. Du återgår till riskprofilsvyn genom att klicka på knappen Riskprofil.
Sökningar i Janusmed Riskprofil
Skriv in fem eller mer tecken i sökfältet. Möjliga träffar kommer att visas i en dropplista under sökfältet. Ju fler tecken som skrivs in desto mer exakta träffar visas i listan. Överst i dropplistan visas aktiva substanser och under läkemedelsprodukter med tillhörande läkemedelsform. Välj den substans eller läkemedelsprodukt du vill kontrollera genom att klicka i dropplistan. Du kan också använda tab-tangenten för att bläddra dig nedåt i listan och sedan enter-tangenten för att välja. Observera att du måste välja en substans/läkemedelsprodukt innan du skriver in nästa.
Substansnamn och produktnamn
Sökning kan ske på såväl substansnamn som produktnamn och det går att blanda substans- och produktnamn i samma sökning. Hittar du inte den läkemedelsprodukt som du söker i dropplistan, prova då att söka på substansnamn. Uppdatering mot aktuellt produktsortimentet i Sil (Svenska informationstjänster för läkemedel, nationellt medicinskt informationssystem från Inera) sker löpande, men det ske en viss fördröjning när Sil uppdateras.
För sökning på substansnamn i Janusmed interaktioner används det rekommenderade svenska namnet enligt NSL (Nationellt substansregister från Läkemedelsverket). I enstaka fall, som t.ex. för vitaminer där flera vedertagna benämningar frekvent används, är det möjligt att söka på alternativa benämningar så som t.ex. vitamin C och askorbinsyra. Sökning på vitamin C kommer att ge träff på askorbinsyra som är det rekommenderade svenska namnet enligt NSL.
Produkter som ej finns tillgängliga i Sverige
När du söker läkemedelsprodukt så sker sökningen enbart bland de produkter som finns tillgängliga. Om du även vill inkludera läkemedelsprodukter som utgått från marknaden eller på annat sätt inte är tillgängliga för tillfället så markerar du rutan under sökfältet.
Sökning på växtbaserade läkemedel och naturläkemedel
Växtbaserade läkemedel och naturläkemedel tas med i Janusmed interaktioner endast när det finns dokumenterade interaktioner. De bedöms då även för Janusmed riskprofil. Observera att denna typ av läkemedel inte är väl studerade och att ett riskvärde 0 i Janusmed riskprofil inte utesluter att medlen kan ha en farmakologisk effekt som skulle kunna påverka riskbedömningen.
Ingående ämnen (”substansnamnen”) benämns i möjligast mån i enlighet med det av NSL rekommenderade svenska namnet. Som regel utgörs det rekommenderade namnet av den latinska benämningen följt av det svenska namnet på växten inom parentes. Det är möjligt att söka på såväl det svenska namnet som på det latinska, t.ex. kommer sökning på allium sativum eller vitlök båda att ge träff på allium sativum (vitlök). Det är även möjligt att söka växtbaserade läkemedel och naturläkemedel på de produktnamn som finns upptagna i Sil, t.ex. Gericomplex som innehåller ginseng.
Följande växtbaserade läkemedel/naturläkemedel finns med i Janusmed riskprofil och Janusmed interaktioner:
| allium sativum (vitlök) |
| curcuma longa (gurkmeja) |
| harpagophytum (djävulsklo) |
| echinacea purpurea (röd solhatt) |
| eleutherococcus senticosus (rysk rot) |
| equisetum arvense (åkerfräken) |
| ginkgo biloba |
| gojibär |
| hypericum perforatum (johannesört) |
| omega-3 triglycerider (fiskolja) |
| panax ginseng (ginseng) |
| peumus boldus (boldo) |
| schisandra chinensis (fjärilsranka) |
| serenoa repens (sågpalmetto) |
| silymarin (mariatistel) |
| trigonella foenum-graecum (bockhornsklöver) |
| ubidekarenon (coenzym q10, ubikinon) |
Om oss
Janusmed riskprofil är ett kunskapsstöd som tillhandahålls av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Region Stockholm. Informationsinnehållet tas fram i samarbete mellan Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Klinisk farmakologi vid Karolinska Universitetssjukhuset, som svarar för de medicinska riskbedömningarna.
Janusmed riskprofil för webb och i Janusmed integrerad klassas som ett Nationellt medicinskt informationssystem (NMI) och står under tillsyn av Läkemedelsverket.
Ansvarig tillverkare:
Region Stockholm
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Box 30017
104 25 Stockholm
Kontakt
Vi tar gärna emot frågor, synpunkter på innehållet eller anmälan om avvikelser!
Kontakta oss via e-post: e-tjanster.hsf@regionstockholm.se
Meddelandet skickas till lämplig handläggare/person som besvarar ditt ärende. Ärenden hanteras kontorstid måndag – fredag.
Om kakor (cookies) på webbplatsen
Janusmed riskprofil använder kakor (cookies). Det är små textfiler som lagras på besökarens dator och som är möjlig att använda för att följa vad besökaren gör på webbplatsen.
Det finns två typer av kakor:
– En permanent som ligger kvar på besökarens dator under en bestämd tid.
– En sessionskaka lagras tillfälligt i datorns minne under tiden en besökare är inne på en webbsida. Sessionskakor försvinner när du stänger din webbläsare.
Janusmed riskprofil använder kakor för statistikinsamling, samt för notifiering om kakor.
Om du inte accepterar att kakor används kan du stänga av det i din webbläsares säkerhetsinställningar.
Du kan även ställa in webbläsaren så att du får en fråga varje gång webbplatsen försöker placera en kaka på din dator. Genom webbläsaren kan också tidigare lagrade kakor raderas. Se webbläsarens hjälpsidor för mer information om detta.
Post- och telestyrelsen, som är tillsynsmyndighet på området, lämnar
ytterligare information om cookies på sin webbplats www.pts.se (öppnas i nytt fönster).
Uppdaterad: 2023-09-01