Testmiljö
Observera att detta är en testmiljö för utveckling som inte ska användas som underlag för klinisk bedömning. Besök Janusmed här: https://janusmed.se

Om Janusmed amning

Introduktion

Janusmed amning är ett kunskapsstöd som ger generella rekommendationer om huruvida olika läkemedel kan användas vid amning av ett friskt fullgånget spädbarn. Observera att rekommendationerna i Janusmed amning inte gäller prematura och/eller sjuka spädbarn då dessa alltid kräver särskilda överväganden.

 

Målgrupp

Informationen i kunskapsstödet vänder sig till hälso- och sjukvårdspersonal. Patienter som har frågor hänvisas till sin behandlande läkare. Om du inte är medicinskt utbildad, läs först vår information till patienter och allmänhet.

 

Allmänt om läkemedelsanvändning vid amning

Vad innehåller Janusmed amning?

Janusmed amning ger information om vad som är känt om individuella läkemedels förmåga att passera över från den behandlade moderns blod till bröstmjölken, samt om det beskrivits några symtom hos barn som ammats av mödrar under pågående behandling med det aktuella läkemedlet. I anslutning till denna information görs en bedömning av risken för det ammade barnet. Den baseras på användning av läkemedlet i godkända doser och behandlingstider på de sätt som beskrivs på exempelvis www.fass.se . Riskbedömningen förutsätter att det ammade barnet är normalstort för åldern, fullt friskt och inte för tidigt tt. Om inte alla dessa tre kriterier är uppfyllda rekommenderar vi kontakt med behandlande läkare för diskussion, innan läkemedlet används under amning. Om behandlande läkare behöver ytterligare information är hen välkommen att vända sig till sin regionala läkemedelsinformationscentral (för kontaktuppgifter, se Svelic).  

Vilka faktorer påverkar barnets exponering för läkemedel via bröstmjölk? 

Förenklat och generaliserat kan man säga, att ju äldre det ammade barnet är och ju mindre andel av barnets födointag som utgörs av bröstmjölk, desto lägre blir barnets exponering för de läkemedel modern behandlas med. I Janusmed amning bygger bedömningarna på att barnet helammas. I vissa fall, vid avrådande från helamning, kan delamning vara en möjlighet att minska barnets exponering. Överväganden kring delamning bör göras i samråd med behandlande läkare och amningsmottagning eller barnavårdscentral. 

I vilken utsträckning ett läkemedel passerar över i bröstmjölk beror på hur mycket av läkemedlet som finns i moderns blod, hur lång tid det tar för läkemedlet att brytas ner samt läkemedlets kemiska egenskaper. För att ett läkemedel ska kunna ge systemiska effekter hos barnet måste det både passera över i bröstmjölk i betydande omfattning och tas upp i barnets magtarmkanal. Eventuell påverkan på barnet beror sedan på, det aktuella läkemedlets effekter och biverkningsprofil. För de läkemedel som även används till att behandla spädbarn har vi god kunskap om hur så små barn kan komma att påverkas. 

Läkemedelsbehandling av ammande kvinnor 

Beslutet att ordinera respektive ta ett läkemedel baseras alltid på ett risk-nytta övervägande. Nyttan vägs alltid mot risken för den som själv behandlas, men när ammande kvinnor behöver läkemedelsbehandling finns risk för exponering även av barn som ammas. Förutom att nyttan vägs mot risken för den behandlade kvinnan själv måste i detta fall alltså nyttan med amning vägas mot den risk en eventuell läkemedelsexponering skulle kunna medföra för det ammade barnet. 

När behandling av den ammande kvinnan behövs strävar man i första hand efter att välja ett läkemedel som är väldokumenterat vid amning och inte innebär några risker för det ammade barnet. I vissa fall kan behandling med ett läkemedel som kan påverka barnet vara nödvändig. För sådana läkemedel förekommer exempelvis rekommendationer om vilka symtom man måste hålla uppsikt över hos barnet, eller i vissa fall rekommendationer om att avstå från amning under läkemedelsbehandlingen.  

Vid överväganden om att göra tillfälliga amningsuppehåll behöver man också väga in risken för att störa den fortsatta amningen. Amningsuppehåll är endast meningsfulla vid en enstaka dos av läkemedel som fort utsöndras ur moderns blod. Eftersom en jämvikt inställer sig mellan plasmakoncentrationen och koncentrationen i mjölken, så behöver mjölk endast kasseras om det finns ett behov av att pumpa under den tid som amningsuppehåll rekommenderas.  

Om du vill läsa mer om amning generellt finns information på Amning – 1177 Vårdguiden.

 

Omfattning och avgränsningar

De flesta läkemedel som används av kvinnor i fertil ålder finns i Janusmed amning. Fyra gånger per år uppdateras befintliga texter och nya tillkommer. Saknar du något läkemedel i databasen Janusmed amning? Kontakta oss gärna på
e-tjanster.hsf@regionstockholm.se.

Angående orden kvinna/kvinnor i våra texter
Vi skriver ‘kvinna/kvinnor’ generellt i våra texter för att undvika missförstånd mellan om vi avser kvinnan (den ammande) eller barnet (det ammade). Vi är dock medvetna om att alla ammande inte definierar sig som kvinnor, och anser att bemötandet ska vara inkluderande. Vi hoppas att vår information är värdefull för alla användare, oavsett hur man identifierar sin könstillhörighet.

 

För patienter och allmänhet

Till dig som inte är medicinskt utbildad och söker information i kunskapsstödet Janusmed amning.

Läkemedel kan gå över till bröstmjölken om mamman medicinerar under amningstiden. Ibland påverkar det barnet och riskerna kan öka särskilt vid lång tids behandling, men det behöver inte vara så.

Informationen är skriven på fackspråk, främst för medicinskt utbildade, och ger allmänna råd om amning av friska barn. Anvisningarna gäller inte för barn som fötts för tidigt eller är sjuka, eftersom de kan behöva speciell vård.

En kortfattad information med rubriken ”Råd till allmänheten” sammanfattar innehållet i texten och ger också råd om när du bör kontakta din läkare för diskussion. Avbryt inte en pågående behandling utan att först ha pratat med din läkare.

Det är också viktigt att veta att texterna är allmänna och att varje människa är unik. Din läkare kan därför ge dig särskilt anpassade råd, som kanske inte stämmer helt överens med råden i Janusmed amning men som är det bästa för just dig och ditt barn.

 

Klassificering och dokumentationsgrad

Läkemedelssubstanserna i kunskapsstödet Janusmed amning är bedömda utifrån en tregradig skala 1, 2 och 3 med färgmarkering grön, gul och röd. En gul ikon med frågetecken innebär att substansen/läkemedlet inte är bedömd i Janusmed amning.

Dessutom finns följande symbol:

Ett frågetecken i en gul cirkel på fliken amning innebär att information om ett eller flera sökta substanser/läkemedelsprodukter saknas i kunskapsstödet.

Bild på flik med frågetecken i gul cirkel

Dokumentationen som ligger till grund för bedömning är klassificerad i tre kategorier och anges med siffrorna 0, 1 eller 2.

 

Beräkning av barndos

Som ett mått på barnets läkemedelsexposition via bröstmjölk, “barndosen”, presenteras antingen en barndos beräknad på intag av en liter mjölk eller den viktjusterade maternella dosen. Denna beräknas enligt följande formel, under antagandet att barnet dricker 150 ml mjölk/kg/dygn och att modern väger 60 kg.

Bild på beräkning av barndos i Janusmed amning

 

Så här tas innehållet fram

Information baseras på systematiska litteratursökningar i vetenskaplig litteratur och handböcker inom ämnet. Texterna i kunskapsstödet är skrivna av apotekare vid Klinisk Farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm. Alla texter granskas och slutgodkänns av ansvarig klinisk farmakolog.

Informationen uppdateras fyra gånger per år. Uppdatering av läkemedelsprodukter görs löpande, dock minst en gång i månaden.

 

Så här söker du i Janusmed amning

Sökningar sker samtidigt i alla Janusmed kunskapsstöd. Genom att klicka på de andra flikarna Interaktioner, Riskprofil, Njurfunktion, Fosterpåverkan och Kön & genus växlar du vy och kan se information för dessa kunskapsstöd. Klicka på fliken Amning för att återgå till amningsvyn.

Läs mer: Så här söker du i Janusmed

 

Visning av sökresultat

Sökta substanser och/eller läkemedelsprodukter placeras i en läkemedelslista under sökfältet. Läkemedelslistan sorteras i klassificeringsordningen 3, ?, 2, 1 uppifrån och ner. Information om den sökta substansen/produkten presenteras nedanför läkemedelslistan.

 

Avsändare och ansvarsförhållanden

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Region Stockholm ansvarar för kunskapsstödet. Medicinskt ansvarig för textinnehållet är Klinisk farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm.

 

Kontakta oss

För frågor om kunskapsstödet och rapportering av avvikelser kontakta: e-tjanster.hsf@regionstockholm.se

Hälso- och sjukvårdspersonal inom Stockholms län kan vid individuella frågeställningar kring en patient och vid oklarhet eller avsaknad av information i kunskapsstödet kontakta läkemedelsinformationscentralen Karolic, Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm: karolic.karolinska@regionstockholm.se.

Sjukvårdspersonal i övriga Sverige hänvisas till sin regionala läkemedelsinformationscentral, se Svelic.

Informationen i kunskapsstödet vänder sig till hälso- och sjukvårdspersonal. Patienter som har frågor hänvisas till sin behandlande läkare.

 

Publikationer om kunskapsstödet

Medicines postpartum in Sweden and coverage in Janusmed Breastfeeding.
Asplund AB, Dreher Sköld P, Karlsson Lind L, Cesta CE, Dahl ML, Wikström Jonsson E, Andersson ML. Eur J Clin Pharmacol. 2023 Sep;79(9):1261-1269.

Pharmacists’ Experiences of Using Knowledge Bases on Medicines in Pregnancy and Breastfeeding.
Karlsson Lind L, Dreher Sköld P, Nörby U. Stud Health Technol Inform. 2023 May 18;302:360-361